Gran Canaria part I

Nu är första dagen snart färdigupplevd och jag ser fram emot middagen om 1 h för jag är i skrivande stund rätt fikasugen. Mer om det sen.

Gårdagen bjöd ”endast” ett rullpass längs västkusten. Varför jag är lite dryg och använder apostrof är på grund av att jag cyklade med hela Saxo Tinkoff-teamet i ca 10 km. Contador, Kreuziger mf. Jag fick maxa i 10 min för att komma ikapp men det var det värt. Riktigt nice väder här ner också!

Roman Kreuziger strechar en deffad vad

Hotell Tisalaya Park by evening

Nu till dagens pass. Ett riktigt galet sådant också. Efter en fin UHT-mjölk-continental-söt frukost tog vi sikte på toppen av pyramid-ön rakt norrut. I Fatara skiljdes jag och viktor knutsson från Hanna Nilsson då hon skulle träna annat. Vi fortsatte upp och jag hann maxa både en och två gånger. Den första gången med några continental-tyskar med SRM-wattmätare och andra gången helt spontant. Kändes helt okej, inte tipp topp än.

Vi fortsatte sedan förbi San Bartolomé de Tirajana på 1000 meters höjd där de bland annat hade en fin fotbollsplan och en väldigt brant, bred bilväg. Dieselvägen var stundtals ganska hal och brant. Vi tog sedan sikte på ett fint krön på 1300 meters höjd. Väl där valde Viktor att vända ner till Hanna igen (enligt plan). Jag däremot fick toppfeber och skulle till varje pris bestiga Pico del las Nieves. Jag fortsatte själv längs de mäktiga bege-färgade murarna och regnet piskade på en del vid det här laget. Som året runt cyklande svenska var det inga som helst problem. 8*+!!!!

Jag rullade på ett tag i slakmotan, körde ner för en backe och ungefär här började det lilla äventyret kan man säga. Jag anade väldigt många ugglor i mossen då vägen såg ut att sturta ner i avgrunden. Jag ville ju upp till toppen av ön inte tvärtom…

Efter italiensk-spansk-engelsk diskussion nr1 var avslutad kunde jag glatt tacka för hjälpen och styra rakt upp igen… Inte sådär jättekul kanske men än så länge var jag relativt pigg med 1800 hm i benen.

Jag svänger efter beskrivning upp till vänster på en liten asbrant backe och bryter mig upp där. På ungefär 1600 meters höjd kommer nästa motivationssänkare då jag börjar tro att jag är på fel topp…

Spanish mountain party

Nöjd. @1950 m.ö.h

Men inte långt där senare ser jag skylten märkt ”Pico del las Nieves” och i all lycka passsar jag på att bomba lite upp till toppen och tar ett segment jag tittat ut på STRAVA kvällen innan. Ingen jättetid men dock rekord vilket är viktigt för oss i STRAVA-branchen. Väl uppe på 1950 meters höjd njöt jag av dimman i några minuter innan jag begav mig neråt. Raka vägen hem. Samma väg som jag kom var planen. Jag följer ett tåg med bilar och tänker inte på något särskilt. Ser pekande höger skylt märkt ”Las Palmas” och tänker uppenbarligen. ”-Jajjemen! Huvudstaden här var de ja!” ”Skönt med bra skyltning och allt!” Efter sisådär 500 vertikala meter genomgår jag en lättare kris. Jag stannar cykeln och bara står. Jag låter den OERHÖRT tydliga vädersträcksvisande solen värma min nacke…

Tillslut accepterar jag katastrofen och börjar gå igenom alternativen…

Jag är alltså på väg rakt norrut på en pyramidformad kraftigt kuperad ö. Jag bor däremot så långt söder ut som man kan komma i Maspalomas! Jag tittar på datorn och ser att jag klättrat 2200 hm på 3,45h. Jag fortsätter uppgivet ner för berget. Jag lägger märke till att norra sidan är betydligt finare och grönare än den södra. Jag försöker vika av så mycket som möjligt åt höger men det står fortfarande ”Las Palmas” på skyltarna. Jag viker av från vägen och åker nerför en svinbrant liten backe i hopp om att reducera skadan. Jag hittar ett par som ser ungefär lika vilsna ut som jag. Efter 3 min på italiensk-spansk-engelska kommer vi fram till att vi är vilse. Utförsbacken blir till uppförsbacke av det brantare slaget. Såklart slutar vägen en  fin vändplan och livet är då på topp.

Efter att jag forcerat tillbaka till vägskälet fortsätter jag, nu ännu muntrare nedför berget rakt norrut. Efter 30 min tar jag återigen av till höger. Mot ”Telde” jag startar italiensk-spansk-engelsk diskussion Nr3 och får då veta att jag är på rätt spår vilket känns lite bättre i benen. Efter en stund kommer jag ner i en dal. Dalen har ingen väg i sig så det blir till att köra lite mera uppför. Efter 100 hm kommer jag upp på krönet och kan då njuta av lite utförskörning av hög klass i den nu dalande kvällssolen…

Väl nere i ”Telde” irrar jag såklart bort mig igen. Nu är jag nere på havsnivå men jag tappar bort mig i ett trashigt slumområde. Jag ser en väg en bit bort som ser ut att gå söder ut så jag tar sikte på den. Där passerar en vitklädd cyklist och jag sprutar ikapp honom. Turen väder! Han är född på ön och ska till Maspalomas! Jag får guidning hela vägen. Det blir såklart inte 100 procentig kommunikation då den är på italiensk-spansk-engelska, men han berättar att han kör ironman och lite annat. Det går på rätt stadigt hela tiden och jag kan bara luta mig tillbaka på rullen.

Victór ironman-mosar 

Som tur var för mig var Victór väldigt schysst och gav mig både vatten och sportdryck medans jag blir lotsad. En riktig räddare helt enkelt. Han säger även något som får mig att haja till lite då han säger att det bara är 40 km till Maspalomas. Jag har då kört 5h och 3000 hm. I en ganska hög fart dundrar vi fram längs öken beachen i kvällssolen. Efter 6h 15 min, 3275 hm och med ett leende på läpparna kan jag nöjd konstatera att jag är hemma. Nu sitter jag här och väntar på middagen. Kanske är det 17 grader ute trots att solen gått ner. Nya tag imorgon…                                      

Camp GC

Tycker det är synd att kylan tillslut kom till Sverige. Det är ännu mer synd att kylan kom drygt 5 dagar för tidigt också. På lördag morgon åker jag tillsammans med Viktor Knutsson och Hanna Nilsson åka ner till en varm ö i Atlanten. Vi kommer vara där i 14 dagar och lägret kan innehålla spår av långdragna fysiska aktiviteter. Gärna 7h pass så man får känna på riktiga distansben som aldrig stumnar! (Alla sega cyklister därute knows what Im talking about..)  

Vad ska man göra nu?

Igår kl 20,56 klev jag in efter 12h resande. Det är kallt och ogästvänligt här.Har ingen aning om hur jag ska träna den här veckan, men någon typ av vintercykling blir det ju uppenbarligen. Mallorca har hur som helst levererat, precis som förra året! Stigande form, bra väder, bra personer och kul gäng. Kommer ta med mig många roliga minnen där ifrån.

   

Sista blocket

Lägrets längsta och sista hårdpass är slut! Känns både bra men mest tråkigt. Har varit riktigt stark på slutet hela sista veckan, så det är ju kul.

Foton: Knutsson Viktor

Sista blocket har bestått av en hel del berg, i tisdags körde vi backintervaller i Randa-backen ^. Kände mig riktigt vass där faktiskt. Lite kul var att jag och viktor hakade på Frederik Wilmann från Christina watches då han susade ikapp oss en gång. Han var mycket brun, ganska snabb och rätt korkad då han körde utan hjälm. Ännu roligare var det när Knutsson attackerade i slutet, proffset kontrar och jag orkar tyvärr inte passera honom i slutet utan får stryk med några meter. Nära nära... totalt blev det 4,30 h den dagen.

Igår var det tid för lite tävlingsfart. Vi körde med de oerhört trevliga och ödmjuka proffsen Sarah Hammer, Andy Sparks, Daniel Monuter och hans bror (som också var brutalt bra) Passet blev totalt 5,30h där 3,30 h bestod av att bröderna Monuter låg först och rullade på i ca 40 km/h, hela tiden lugnt pratandes i handtagen... Som avslutning fick Daniel även äran att dra med Kesholgården i Äppelbos bäste idrottare som ni kan se. Snygga skor har vi också.

Som avslutning drog jag och viktor ett partempo sista timmen, där gick det undan. Medvind och bra ben!  

Dagens pass var rätt långt, 7 h blev det och på den tiden hann med alla möjliga grejer. bland annat hann jag med att: Vinna ett träningstempo, punktera i ett backtempo, tävla med knutsson och Marcus (coach) johansson uppför coll d'honor och även känna på känslan att fika utan att fika. Formen var precis som tidigare dagar mao jag var sämst av alla första 10 min - grym på slutet. Fina grejer. Det som har gått framåt mest från förra året måste ändå vara uthålligheten. På nästan alla pass har jag ätit en eller två frallor med ost-skinka och smör på. Detta håller i längden, och jag får ta och ge Lars-Åke rätt när det gäller detta! 

På lördag flyger vi hem till helvetet och i morgon ska vi bara rulla lätt för att undvika sjukdom när vi kommer hem. Det gäller att ta vara på sista dagen. 

 
   

Update mallorca

Nu är sista passet innan morgondagens vilodag klart. Formen har varit rätt stigande sedan monsterpasset i fredags, benen är sega men grymma. Igår körde vi kvälls GP och idag backintervaller och 7 km tempo. Det gick kanon på båda, speciellt på GP:t igår. Känner mig betydligt starkare och uthålligare än förra året.

Dagens pass blev runt 3,30h där vi förutom tempot körde 10 st backintervaller i militärbacken som tog runt 5-6 min att klättra. Jag och Knutsson körde ganska sub-maximalt alla gångerna, men energin var ändå rätt låg i slutet då passet blev rätt långt trots kvalitén. Är nöjd med att vi höll tempot passet igenom och inte kröp upp sista intervallen.

Nu på kvällen har vi fikat och kollat på Milano - Sanremo i cykelbutiken cyclingplanet med en rätt grym skara cyklister. Personer innehavande: sex världsmästartröjor, två VM silver i madison, två OS silver och ett världsrekord på 3000 meter befann sig i rummet samtidigt, kändes rätt sjukt. Ännu sjukare är att vi troligen ska köra intervaller med 66% av dessa personer på onsdag.

T-H: Sarah Hammer: 6 x världsmästare 2 x olympiskt silvermedaljör och världsrekord på 3000 meter.

T-V: David Montaner och Albert Torres: Silvermedaljörer i omnium 2013. 

Halva lägret genomfört

Sedan jag skrev senast har vi äntligen tagit steget från motionärträning till elit genom att köra skiten ur oss uppför!

Onsdag var en kortare dag (endast 3,45h) och vi körde då coll d'honor bland annat. Formen var inte direkt 100 % den dagen och jag blev då förnedrad av Knutsson med ca 15-20 sek då han ryckte mitt i någonstans.

Foto: Viktor Knutsson

Det brukar lossna för mig efter vilodagar, och det gjorde det delvis igår då vi körde ett riktigt mosterpass. 6,40 h och 2800 höjdmeter på sex ordentiga backar blev det, formen steg passet igenom och jag glömde helt bort tiden! Viktor utan mat var med och tävlade uppför första backen på 8 km. Som tur var så lyckades jag komma loss och vinna detta med ca 25 sek och behålla min heder. Efter detta så delade vi gruppen då jag och viktor stack ner till Sa Colobra när vi ändå var i farten. Efter en underbar utförslöpa körde vi då samma väg upp igen, jag kom upp 33 min senare. Benen kändes rätt så sega här.

Efter detta var det bara att kötta vidare upp till Piug Major (5 km uppför) och nerför backen och möta de andra som väntade nere i Soller. Det var typ den uppvärmningen mina ben behövde, för sedan gick det rätt lätt. Körde Coll d'soller på 14,40 min. Kände att jag hade kunnat hålla den farten ett bra tag. När solen började gå ner kom jag och Hanna Nilsson på att vi skulle avsluta med jesusbacken också! När vi kom hem kunde jag inte fatta att klockan var 16.10 då vi stack ut kl 9! Mäktigt pass helt klart, men det var svårt att få i sig någon mat efteråt då vi av någon anledning inte var ett dugg hungriga.
     

Mallorca so far

Då var fjärde dagen slut, vädret har varit likadant hela tiden och det är ju bra :)

Jag ser verkligen fram emot lite hårdkörning nu, finns liksom obegränsat med energi för mig här nere. Nu har jag i alla fall 10 timmar på två dagar så tiden är det inget fel på, men man är ju född snabb-distansare och Fredrikshof fostrad så det är inte alls konstigt att man vill köra snabbt och ha kul jämt. Det positiva är att jag bara blir ännu mer taggad, att hålla mig i koppel är som att skjuta upp en elräkning ungefär.

Jag tänkte faktiskt bjuda på ett gäng bilder idag också, eftersom Viktor Knutsson lyckats med det galna i att ladda upp bilder med detta internet.

Ni ser hur jag hetsar!

Här är början av dagens pass, det kan man se eftersom jag fortfarande har ben och armvärmare på mig, dom åker alltid av så fort som möjligt. 

Här är första passet då jag och viktor körde längst strandpromenaden, båda för första gången LVG på 4 månader. 

 Toppen av "jesusbacken". Den är brant. 

Jag och Hanna Nilsson på dagens 5h distans. 

Hörs snart! 

Mallorca dag 1!

Nu är första dagen här på ön snart slut. igår anlände vi runt kl 14.00 efter lite race med taxi från flygplatsen. Efter lite handlande och mat drog vi ett fint cykelpass på 1,20h längs med stranden! 20 grader och sol var och är det!

Det är så jävla lätt och skönt att köra landsväg, det går ju att köra hur fort man vill överallt och backarna

Internet är lite sådär så jag tänkte lägga upp bilder först när vi kommer hem.

Idag körde vi 4h lugnt med någon backe på mitten där jag töjde lungorna lite, utsikten där uppe var rätt fin kan jag säga. Använde tyvärr inte 42 klingan där men den kom fint till pass när vi rullade, bra att inte slita så mycket på stora. Även idag har vi haft sol och drygt 21 grader, det blåste rätt ordentligt som vi fick känna på sista 1,30 h idag men det gör ju inte så mycket?! 

Hörs imorn 

Ibland är man i form.

Dag 5
Molnigt 15 - 17 grader men uppehall. Vi korde dubbelpass idag och vi borjade med olika lagtempoovningar med lite hare pa morgonen foljt av GP-traning pa kvallen.

Pa formiddagspasset lag fokus pa fart och hog puls, det blev totalt 3 timmar kvalitetstraning!
2 x 10 min storlagtempo.
13 min lagtempo 3 pers.
hare x 8 med mycket hogt och fint tempo.

Storlagtempot blev mer som en intensiv uppvarmning infor dagen.

I lagtempot var benen enormt bra, och syran bet liksom inte pa mig!
Alla hare-intervaller blev riktigt snabba, hade helt okej ben i min utbrytning. Jag holl undan klunagan i 3-4 min...
Sist av alla var det Ottossons tur att attackera. Jag visste att det skulle bli svart, men inte sa har....

Lars Ake tutade igang klungan inte langt efter Ottosson, vi ligger i 55km/h och trycker stenhart. Efter ca 3 min kommer vi in i en rondell, Ottosson ar 1 km framfor! Benny trycker till ordentligt efter rondellen, jag sitter pa hjulet och ser hur klungan splittras bakom. Jag, benny och Erik Johanson ligger sedan och bombar allt vad vi har i ca 10 min till! vi tar in lite grann men inte mycket. Lars Ake ar den enda som kommer ikapp Ottosson. Med bilen.

Pass2:
kl 5 rullade vi ivag mot en GP bana i utkanten av Palma. Benen var katastof pa vagen dit, jag fick syra sa fort benen borjat snurra...

Banan var platt med mycket svangar och igangdrag.
Vi borjade med 20 varv GP-lopp, jag holl mig langt bak till en borjan eftersom benen kants sa daliga.
Efter 2 varv borjade tempot sankas i taten och da vaknade jag till, gick upp i taten och korde jarnet.

Nar jag vander mig om ar det bara Erik Johanson kvar! Jag fortsatter att mata pa, som jag alltid gor. Jag planerar en attack mot slutet men da sicker saklart Erik, det blir 20 meter som jag inte kan ta in.
Stockholmsdominans idag med andra ord! Grymt!

Vi avslutar med stafett dar vi blev sist, det var for kort for mig helt enkelt. Jag haller samma fart i 20 varv som 2 varv... Men det blev en toppendag i alla fall!

Idag ar det vilodag och solen steker, precis som jag ska gora nu. !Adios¡