Sidor

måndag 29 april 2013

Hammarö 3-dagars 2013

Det har varit en kul helg som rent resultatmässigt började bra nådde sin topp någonstans på mitten för att sen avsluta med ett bottennapp. Formen påverkade liksom inte resultaten under masstarterna. Benen var helt okej hela helgen och speciellt på lördagsmorgonen då jag dammade till med ett för mig kanontempo. Är numera en tempo-get. Det känns framför allt som om förbättringarna är mentala, och utväxlingen räckte inte riktigt till stora delar av loppet = bra.

Då det bara var 30 sek startmellanrum gick jag ut rätt jävla hårt och försökte hålla monstren bakom mig så länge som möjligt i alla fall. I normala fall brukar jag ju bli ikappåkt av ett par personer. Förstod väl ganska snabbt att det skulle räcka en bit i resultaten då jag kunde ligga på tyngsta större delen av loppet, men man vet ju aldrig. Med 3-4 km kvar kommer Lucas Eriksson ikapp och förbi. Men det här loppet slutade inte riktigt som andra tempolopp, för jag hade inga problem alls att hålla Lucas tempo. Jag la mig därför 5 meter brevid och 10 meter bakom. När det bara återstod 1-2 km kändes det som om jag hade mer att ge, så den enda utvägen var då att trissa upp tempot. jag stöter mig med andra ord förbi Lucas som just kört ikapp mig. Och när jag kör om honom kontrar han :-). Win-win. hans tempo höjs och jag kan nu kräma ur det sista obehindrat då lucas ligger 20 meter före. På upploppet kommer vi ikapp 2 st till! Det blir någon konstig tempo-klungspurt på upploppet... Snitt 43,2 km/h på 17,2 km. hade blivit 17:e i elit. Detta räckte bara till 6:e i juniorklassen, men tiderna var ganska tighta så det är helt ok för mig. längtar nu efter tyngre växlar med högre farter! 

Jag presterade ett liknade resultat på prologen dagen innan, blev 7:a där. Inte mycket att säga om det förutom att jag tog ut mig TOTALT. Mycket nöjd med det. 

GP:t på lördag kväll var väl ingen höjdare enligt mig. Låg puls med massa stopp och start med en så kallad: Klippigång-spurt som resulterade i att jag som vanligt kom typ sist i klungan med stängd mun. 

Linjeloppet: Eftersom GP:t gav bonussekunder halkade jag ner en placering till 7:e inför avslutningen. Loppet börjar som vanligt med att Falköping kör P15-16 ryck i starten följt av rull i 20km/h. Jag har ingen aning om hur många såna ryck det var, men det kändes som typ 30 st. När vi kört halva distansen (50km) Var det bara topp 7 kvar i täten. Eftersom jag då överlevt min kris (som brukar vara när alla är pigga) satt jag med rätt lugnt. Körde några "ryck" själv också men mina galna tempoökningar var inte så svåra att gå med i då alla kom in på rulle direkt. Det är sen kaoset börjar. Helt plötsligt kommer Lucas och en Norsk iväg, ingen vill ta ansvar. Farten dör, och då menar jag verkligen det. Vi rullar i 15 km/h i typ 20 km! De får såklart en jäkla lucka och helt plötsligt vill ingen vinna. Inte ens Marius som ligger 1:a gör något utan låter sin ledartröja fara åt helvete åt sin hjälpryttare. Tillslut går Preben, Hampus och jag upp och rullar lite snabbare för att vi ska komma framåt, typ. När vi legat och slöat i 20 km kommer alla avhängda ikapp och vi bildar en klunga igen... Hampus får bryta med kramp och attackerna börjar igen. Av någon dum jävla anledning ligger jag väldigt långt bak vid ett tillfälle. Någon damelit tre cyklar fram släpper 10 meter och då jag ser det viker hon av åt mitt håll! Detta skedde vid en refug dessutom. Efter att jag flippat ut på mig själv lite och sick-sackat mig fram till täten lägger jag i tyngsta och kör jag allt jag har. Efter några minuter är jag bara 10 meter ifrån de 6 i täten. Jag slappnar då av lite för mycket, för då är det tydligen någon som stöter där framme. Luckan blir 20 meter. Jag ber då om draghjälp men de fyra som är kvar bakom har inte jättemycket att dra med. Efter ytterligare 5 min är jag helt själv mellan klungorna. Där framme är lagtempot i full gång och inte fan stannar det av heller. Första varvet håller jag helt okej fart men in på sista faller allt och jag väggar  själv någonstans ute på det blåsiga varvet. Blir 8:a. Gissar att det blev min totalplacering också. 

Konstigt nog är jag rätt nöjd när jag går i mål. Vet inte exakt varför men att få köra sig helt trött utan att krampen slår till på tävlingarna är himmelen. Formen var bra och vädret var fint. Resultat är inte allt. :)

För er som är i behov av antikramp-tips, ska jag nu förklara hur mina rutiner inför detta lopp såg ut. För de var jäkligt omfattande: 

# Stretching 1 min på varje benmuskel varje kväll. (mindre viktigt)
# 240 g magnesium (två tuggtabletter) precis innan start. (viktigt)
# Sportdryck i ALLA flaskor, ink uppvärmningsflaskan. (viktigt)
# En Resorb-tablett i ena tävlingsflaskan.
# 1,25 L (förh. stor mängd) sportdryck/resorb vatten under tävling. Börja dricka tidigt och allt ska vara slut inför sista 20 km.
# Inte dricka FÖR mycket dagarna/kvällen innan, lagom är bäst.

Blev rätt långt detta.. Men vänta bara tills bilderna kommer. 

                     

           

torsdag 25 april 2013

Next up Hammarö

Imorgon styr vi då ner mot Karlstad för 3-dagarsloppet på Hammarö. Har som mål att försöka lida mer på tempoloppen än i fjol så jag hoppas att min hjärna inte säger ifrån allt för mycket då hälften av etapperna genomförs på tempocykeln.

Planen: I med dyngen (tyngsta växeln) och lyft på huvudet så att hjälmen blir aero. + Låtsas att jag inte har någon känsel i benen. + en till grej, som är den svåraste... och det blir att inte ställa mig upp och sprätta som jag älskar att göra i backarna.

  

onsdag 24 april 2013

Dalaserie-race och Rasmus Quaade

Kommer på mig själv med att titta på de första minuterna av dokumentären "Moon Rider" om och om och om igen.

Definition av filmen Moon Rider: "Den första dokumentär/filmen som överhuvudtaget lyckats komma i närheten av att förklara vad cykling på elitnivå egentligen innebär och varför man håller på med detta." 

Om inte alla visste, eller bara behövde en liten påminnelse varför man ska utsätta sig för detta så fick du som tävlingscyklar eller vill börja förhoppningsvis det igår kväll.

Det var det, nu över till lokalnyheterna. Dalaserien #2 i Vika. 37 km på 3 st varv. Nytt deltagarrekord var det också med 37 st. 

Kände mig väl inte sådär tipp topp inför racet då jag kört ett tag utan att vila. Men min brist på motivation försvann som tur var med det brutalt svarta regnmolnet. 

Försökte ta det lite lugnt till en början men provade sedan en liten attack i en backe. Då det bara var Bleckur bakom när jag vände mig om fick jag plåga mig 5 min tills klungan körde upp oss. 

Varv 2 tog jag det lite mer piano och gick mest med i några ryck utan att fullfölja några som jag själv satte igång. Snittet var inte så högt igår, men det var absolut inte slött i klungan för det. Jag gillar inte ryck i kantvind på platten... 

Ut på sista varvet fortsatte det som tidigare men när vi kom till den där backen där jag ryckte tidigare fick jag lust att köra på lite igen och när jag vänder mig om på toppen är Bleckan där igen. Min plan var då: "Nu är vi loss och leker i nån minut tills klungan kör ifatt oss." 

Och vad händer då? Jo klungan stannar av lite i kombination med att Bleckan kör monsterförningar i 55 km/h = Lucka. Första minuten efter attacken är jag alldeles för trött för att dra några vättiga förningar så jag inväntade första nedförsbacke innan jag kunde trycka på lite jag med. Efter ytterligare 7 plågsamma minuter verkar det som om vi ska gå hem då bara 500 meter platt + backe återstår. Vi slappnar av något men klungan tar in på oss rätt fort. Med typ 200 meter + backe kvar ser jag att 3-4 pers har attackerat från klungan och är påväg att äta upp oss. I de lägena är det bara att damma ur benen och hoppas att man tar sig upp för branten. Upp kom vi, men jag blev 6:a och Bleckur 5:a. kan väl säga tur i oturen då resten av klungan inte hann ifatt mig. Resultatlista och fler bilder hittar man på tävlingsledare, fotograf mm. Henrik Öijer:s mäktiga blogg. 

Eftersom fotografen också tävlade idag fick vi denna proffsvinkel på klungan.



måndag 22 april 2013

Det är i skrivande stund mindre än 4 dagar kvar tills jag tvingas damma av min gamla (men underskattade) tempocykel i Hammarö 3-dagars. Fram tills dess siktar jag på att få till Dalaseriens andra deltävling och några lättare dagar. Imorgon kommer jag komma dit seg och lite nertränad, dock inte omotiverad. Vilan kommer. De senaste 4-5 dagarna har varit lite rejäla då vilodagarna råkat hamna på nätterna.





   

måndag 15 april 2013

3:a på SWE-Cup Östgöta och katastrof-lördag

Lördagen var allt annat än rolig kan jag väl säga...

Vi startade med seniorerna vilket medförde en del skit till tävlingen då ett stort antal av dessa körde in utbrytningar de inte har med att göra. Jag själv var inte mycket bättre jag då jag lät sex pers gå iväg på första varvet. När jag väl vaknade till efter några varv och gick loss i backen kördes det in av gubbar utför! Loppet var nedkortat en mil pga. vädret eller något och skulle bara mäta 65 km idag. Nu mätte det egentligen 55 km så jag och några till fattade inte riktigt vad som pågick då alla började spurta en mil tidigt, när jag ändå var igång passade jag även på att ligga bakom en person som gick i backen 200 meter innan linjen, ingen vurpa för mig dock men fick bromsa väldigt mycket och rullade in några sekunder efter klungan.

Söndag:

SWE-Cup premiär på Östgötaloppet!

Var väldigt revanschsugen och kände inte direkt för att ligga i klungan idag, den största skillnaden mot lördagen var att det inte var en massa gubbar överallt vilket jag visste skulle gynna utbrytningar. Loppet började rätt jävligt då det dröjde 2 km innan jag kom fram i klungan efter att ha sicksackat genom tusentals tjejer. Som tur var gick ingen iväg då. Men efter 3 km kom det en liten knöl där Lucas Eriksson och Erik Wallen fick en liten lucka. Jag stack efter och när jag kom ikapp gick jag bara om och fortsatte trycka hela vägen upp. Fick då en lucka solo. någon km senare anslöt Filip Bengtsson och Adam Axelsson. Samarbetet flöt på kanon direkt och luckan blev rätt stor. Hade väldigt bra känsla hela lagtempot och behövde inte dra på mig jättemycket syra. In på småvarven började dock klungan ta in på oss, och det blev lite spännande där ett tag. Det var bara 50 sek som lägst. När vi fick höra det började vi mata på lite mer och detta ledde till att luckan blev runt 2 min igen. Med ca 4 småvarv kvar börjar jag få krampkänningar.. På sista varvet attackerade Bengtsson. Eftersom jag tyvärr varit i krampande situationer typ 100 gånger förut så visste jag att minsta lilla max-ryck kan tvinga en att lägga sig i diket dö så jag reagerade inte ens på Filips ryck utan försökte bara hålla krampen borta. När vi kom ut på platten ville inte Adam dra, jag sa då till honom ungefär att min redan dåliga spurt nu är i H70 klass pga. min kramp. Detta slutar dock med att jag drar vidare på min kramp-watt tröskel för att hålla filip inom synhåll där framme. När vi kom in på upploppet kunde jag som väntat inte spurta en meter utan körde mer taktiken att höja farten från 40 till 42 km/h, Trots det mäktiga rycket klarade Adam hålla rulle så jag fick nöja mig med 3:e plats idag. Och det är jag väldigt nöjd med också. 


Foto: Catarina Axelsson 

Min kramp känns lite sådär halvjobbig just nu då jag inte riktigt vet hur jag ska bli av med detta som drabbar mig allt för ofta och har förstört en del tävlingar för mig senaste säsongerna. Är trött på att krampen kommer trots att mina ben känns pigga.  


fredag 12 april 2013

Dag i bilen

kl 12.30 (ca) börjar jag och ett gäng från skolan resan ner mot regn, skit och förhoppningsvis plusgrader i Småland. Vädret ser som tur är ut att vända till på söndag så det är det vi laddar för. Som det ser ut nu så blir det i princip jag och nån till mot två stora lag på tävlingarna.

Kl 11.00 på lördag startar H-junior Jönköpings varvlopp, sträckan är 74 km och det finns en knöl på varvet.

kl 8.30 på söndag startar vi Östgötaloppet 89 km, en vårklassiker där jag hoppas slippa kantvind men det kommer jag inte göra.

Rapporter kommer efter helgen! Ci vediamo.    

tisdag 9 april 2013

Premiär i Dalaserien ikväll

Eftersom alla andra kör en massa hårda tävlingar nere på kontinenten just nu så känner jag att jag kan behöva en liten tävling innan riktiga premiären i helgen. Till helgen får man ju äntligen se hur man står sig mot de andra, de är ju uppenbarligen rätt starka nu vad jag har hört. Vet inte riktigt hur ett träningsläger själv i Äppelbo står sig mot 3-4 veckor tävlande utomlands men jag känner mig i alla fall rätt så säker på min egen form så det är bara att hoppas att man har turen med sig och sedan ju 100% så får man se hur det går. En annan utmaning kommer att bli det faktum att man kör helt själv mot i alla fall två starka lag och hur det blir får man också se. Men en sak är säker - hellre dö i diket än att fega ur.

__________

Glöm inte att titta in på min STRAVA