Lite träning och övrigt käbbel

Jag dammade av kort-kort intervallerna för första gången på två år igår. 3x10 min med 15"-15" resp 30"-30" var planen. Optimistisk plan. Den höll inte. Redan fem minuter in i den fösta 10:an led jag nåt så hemskt.. 2x10 minuter basta. Att hitta en väg utan hinder under 10 minuter är inte alltid det lättaste i Flandern men cykelbanan längs med floden Schelde funkade helt ok igår även om det inte är Äppelbo väg 45 vi talar om. Sjukt bra grejer de där kort-korta intervallerna. Snabb återhämtning, det är nyckeln till mycket inom landsvägscykel och framför allt för oss som dåliga på allting. Jämförde snittet under seten med den två år yngre Hannes. Den två år yngre Hannes brukade snitta mellan 270-280 watt under 10 minutarna. Det var mitt första år i elit och för det mesta gick det åt helvete om man bortser från den dagen jag tog KOM i baggbobacken utanför Falun och första 13 milen på SM kinnekulle där jag satt topp 25. Dagens om än lite förkylda Hannes körde 321 watt på första och 311 watt i snitt under andra blocket. Kul att se. Även om det inte bör komma som någon överraskning. 2014 var jag supernöjd om jag tog mig i mål överhuvudtaget på ett kermislopp och 2016 kör jag för att vinna även om jag inte gjort det än.

Dräglande stum vinglar jag hem till Buggenhout och tar en kaffe på local-puben. Snackar fotboll. Tvingas in i samtalet. Belgarna tror Sverige slutar trea i gruppen under fotbolls-EM. Vi är överens. De var schyssta. Hade gärna sett ett koppel på hunden bara, och att jag hade blivit lämnad ifred. Jag var inte sugen på öl heller.

Själv i huset. Känns tomt. Tittar först Dauphine Libere på fransk TV där Froome vägrar att ställa sig upp förrän alla andra har blottat sig. Bara Richie Port klarar av att gå med tillslut. Coolt tycker jag. Älskar stjärnor som levererar. Inga jävla skrällar. Nej tack. Skarvar i Dophine Libere med Gudfadern. Det slutade med DNF. För mig del, för lång film.

På kvällen fotbollen. Premiär. Såg mest fram emot Zara Larsson på invigningen men matchen var också bra. Det slutade med att jag hejade på Frankrike. De blir ju så ledsna annars. Tokpatrioter som de är. Äckliga stridsplan med färggas på invigningen. Sjuuuuukt imponerande.

I skrivande stund sitter jag och funderar på när jag ska orka sticka ut på mitt väckpass. Har börjat ogilla väckpass mer och mer sedan jag kom till Belgien. Det saknar syfte eller åtminstone har ett tråkigt sådant. Förbereda mig inför morgondagens tävlingscomeback. Det känns som om jag har varit borta svinlänge. Typ ett halvår från tävlande. I verkligheten har det gått sex dagar. Det är inte lätt det här med att vara cyklist på heltid. Sponsorerna förväntar sig "stordåd" imorgon. Jag tänker mer på SM just nu och hur kul det ska bli att komma hem. Skulle vara ännu trevligare om man dessutom kunde göra något mer resultat innan dess...