Födelsedagen har hittills börjat tip topp. Jag är halt efter kraschen i söndags och jag är dessutom förkyld. Annars rullar det på bra. Den 20:e juni beger jag mig hem till Sverige för sommarlov så det återstår inte så värst mycket här i Belgien innan dess. Mina kanske största mål för säsongen är redan avklarade men det betyder ju inte att det inte skulle sitta fint med en till pallplats eller en seger nu under den andra halvan av säsongen.
Sedan jag skrev sist har jag hinnit riva av tre starter till här i flandern. Alla 1.12B kermis. Jag hade riktigt fina ben dagen efter tisdagens race i Schellebelle. Jag var aktiv racet igenom men hamnade lite mittemellan tyvärr. Fick beröm av cyklisterna i tävlingen men publiken kom fram efteråt och undrade hur jag kunde vara så kass och bara vara 29:a i mål!? Det är inte lätt det där att vara publik.
Vilade torsdag men tog nya tag redan på fredagen där det var GP-lopp i västflandern. Häftig inramning med galet mycket spurtpriser. Spurtpriserna ger jag fullkomligt fan i. Jag är ute efter kontrakt och kontrakt får man genom slutresultat och eller offensiv cykling. Jag provade att ta det 100% chill första 40 km av 110. Jag vet att det mycket sällan går iväg en avgörande grupp så tidigt den här tiden på året. Taktiken visade sig vara klockren för dagen då det var samlat efter fyra mil. Trots detta hatade jag varje minut första timmen. Att bara se grupper gå iväg och köras in och sitta maktlös långt bak i klungan. Efter 40km tog jag mig planenligt upp i fältet och började vara med på riktigt. Lite fräschare ben än vanligt då jag kunde åka med på 220 avg watt. Andra delen av tävlingen snittade jag 275 watt. Tyvärr missade jag en stor grupp i slutet trots snålandet inledningsvis. Hade väl inga toppenben direkt och med tre varv á 3 km kvar av tävlingen bestämde jag mig för att försöka köra in gruppen. Det var en fruktansvärt kasst samarbete i det som var kvar av klungan. Attacker avlöser varandra och allmänt stök och bök. Jag vill bara inte gå i mål i en andragrupp. Skiter lite i resultatet. Tar några ordentliga förningar och får även hjälp av några andra med liknande tankesätt. Med 1km kvar tar jag min sista förning, vi är nära nu och jag faller igenom lite och låter alla wheelsuckers ta den sista luckan. Med 500 kvar har vi anslutit. Jag sitter långt bak och är dessutom trött(!?). I mål 54:a. Skitlopp...
 |
| Söndag |
I söndags var det nytt race utanför Antwerpen. Jag kände mig inte heller idag speciellt bra i benen. Det kanske hade sina förklaringar i med att jag blev sjuk på kvällen. 65km hann jag köra innan jag sladdade omkull i en rondell i regnet. Påväg till målområdet kraschade jag igen, nu ännu värre på spårvagnsrälsen. Misär. Gled flera meter med benet mot den grusiga asfalten. Böjde växelörat, slet sönder min fjärde styrlinda för året, slet sönder tempodräkten...
 |
| Söndag innan regnet och kraschen |
Nu är jag ganska klen generellt. På söndag är det ett viktigt hemmarace med laget i Wolvertem. Det vill man ju inte missa... Eller bör inte missa rättare sagt. Jag skulle aldrig tävla med halsont i ett sånt här lugnt skede av säsongen men det bör inte vara någon fara att bli bra tills dess. Har bestämt mig för att när jag blir frisk, damma av mina gamla juniorintervaller igen som uppladdning inför SM. 15-15 och 30-30 intervallerna. Intressant det där att jag designade intervallprogram för sex år sen som jag återupplivar idag. Det är on point. Återhämtningen mellan anaeroba insatser är A och O i landsvägstävlingar. Det är först på senare år kort-kort intervallerna blivit riktigt populära bland proffscyklister. Jag är ganska säker att jag där för sex år sen hämtade min inspiration från någon artikel i cykeltidningen kadens skriven av Fredrik Ericsson. Jag brukade läsa artiklarna om träningslära om och om igen där på Stora Lundbyvägen i Sorunda. Inte nog med att jag brukade plåga mig själv med kort-kort intervallerna utan jag var även flitig med att lägga in dem i brorsans träningsplanering. De gav bra form då och kommer göra det nu också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar