Sidor

måndag 26 september 2016

Pro kermessad

Totalt ovetande signade jag upp till race i lördags eftermiddag i Tienen. La väl inte märke till nåt särskilt egentligen förrän jag såg Jasper De Buyst från Lotto Soudal stå och spänna dojorna en bit bort. Mötte upp lite kompisar som skulle få äran att passa ryggan och ge mig langning idag. Tre åkare och ett gäng andra. Riktigt trevliga och hjälpsamma. Hängde lite med Dillon Byrne, Adam Lewis från GB samt Max Korner från Ringerike. Kul att prata lite svensk då och då. Max gjorde förövrigt ett stört bra lopp och gick in topp 10 senare.

Pro Kermis skiljer sig från "vanliga kermis" i det att de är mellan 15 och 18 mil långa istället för 10-14 som annars är fallet. En annan liiiiiten skillnad är motståndet. Då jag endast tävlat i UCI .2 tävlingar tidigare och som bäst mot Drapac/Stölting group under Fleche du sud i våras var man ju lite mer spänd än vanligt i klungan första timmen. Det är lite skumt att gå in axel mot axel med åkare från lag som Lotto, Lotto NL jumbo, topsport vlaanderen, cofidis, Roompot orange och Giant Alpecin...

Fanns de som var starka också..

Då benen känts lite mindre övertygande på nivåerna under den senaste veckan var jag lite för passiv inledningsvis. Ville se vad som hände lite i mitt första pro-kermis. Inte slösa för mycket osv. Farten var väl ganska hög inledningsvis men benen kändes stålande bra och var aldrig i någon kris faktiskt loppet igenom. Det blåste på lite ute på ängarna och en stor separering skedde efter typ 20-30km. Jag hade precis tuggat i mig en bar och satt för långt ner. Ett okänt stort antal kom iväg och det kändes som om de var borta för dagen också vilket skulle visa sig stämma till viss del. Efter detta fick jag nog av passiviteten från min egen sida och gick på offensiven. Tempot sjönk i klungan och de bästa var i den främre gruppen. Jag missade en till grupp som kom iväg nåt varv efter den stora splitten men i nästa grupp som gick iväg satt jag med. Jag minns inte hur vi skapade den men vi hade starka åkare i gruppen ink några betalda rackare. Tog sikte på "andragruppen" och det kändes verkligen som om vi hade dem i en liten ask. Precis när vi ska göra sista pushen upp så skiter sig samarbetet totalt. För många åker snålskjuts. Vi tappar rejält med moment och det uppstår luckor överallt i kedjan. Klungan närmar sig bakifrån sakta och efter typ sju mil är vi infångade igen. Benen är fortsatt bra för min del. Får maj-vibes. Missade inte en förning under våra mil i mindre grupp och jag vet att det är precis nu det ska ske. I ögonblicket där klungan hämtar in en grupp är alltid de bästa att gå loss på. Jag stöter solo, men blir inkörd. En kilometer senare är det tre med lucka i en slakmota. Jag sitter på fjärde hjul i klungan och bestämmer mig för att försöka gneta ikapp dem. Det liksom känns att jag tar i. Benen gör lite ont, men jag är 100% confident på att benen kommer återhämta sig snabbt bara jag når upp till de andra. Jag ansluter och ett par till med mig. Vi blir typ 7-8 pers. Går ut i kantvinden. Jag får känslan av att vi står still men bakom går det ännu saktare uppenbarligen. Vi får igång samarbetet. Kör lagtempo några varv. Ser att det är folk på intåg bakom. Tror ett tag att det är klungan men det är som tur är bara ytterligare en mindre grupp. Vi blir typ 15 pers i gruppen efter att det satt sig. Jag ser till att inte missa nåt jobb i gruppen. Måste njuta riktigt ordentligt av att kunna cykla såhär igen på en stor tävling och inte känna mig kass.

Skulle tro första delen av racet


Så mycket mer händer inte i racet. Vi kör på lite halvt omotiverat och ett par varv från slutet får vi gå i mål. Jag har ingen aning om hur många som var framför. När resultatet kommer ut blir jag positivt överraskad då jag var 102:a sämst eller 48:e bäst om så vill. Om jag estimerar att hälften av de 150 startande har någon form av kontrakt i continental eller liknande betyder det i alla fall att jag slog mig in ibland dessa. Kanske att man till och med skulle kunnat gjort något ännu bättre idag om man inte varit så passiv och nojjig inledningsvis. När jag kom hem och skulle begrunda dagen på strava visar det sig att filen försvunnit från mjukvaran på nåt sätt. (givetvis första gången jag tävlar med proffs) men jag drömde i allafall inte alltihop för hittade resultaten sedan på wielerbond vlaanderens hemsida senare.

Det var intressant att tävla med proffsen. Åkstilen är annorlunda jämfört med amatörerna. Det är inte de här 1100 watten ut genom varje sväng som ibland är fallet i amatörtävlingarna. Det är en gedignare körning och då alla proffsen trösklar 5,5-6wkg. Stilen passar oss sega jävlar betydligt bättre än holländska amatörcriterium tex som kan vara rena mardrömmen för en gnetare som jag. Det var häftigt att köra i 60 blås i lätt utför kantvind. Man bara följer hjulet framför nära gruskanten och vet att nånstans där framme är det nån som kör den här farten men vinden i fejan istället för på hjul. Coolt. Om man ändå kunde göra detta oftare... Lördagen var en undantagstävling fick jag veta, där även utländska amatörer som jag själv får delta. Jag får se till att skaffa mig ett continentalkontrakt på sikt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar