Sidor

måndag 30 juni 2014

Swedish champs

Detta blev min häftigaste dag på cykeln någonsin. Har aldrig tidigare upplevt ett sådant stöd och stämning som på Kinnekulle under gårdagen. Resultatet känns inte sådär jätteimponerande men jag är stolt över min prestation.

Mäktiga bilden tagen från Henrik Öijers mäktiga blogg


Loppet startade på toppen av backen och vi (de tänkte jag, för inte skulle väl jag ta mig 201 km..) skulle åka 15 varv x 13 km med ca 2700 höjdmeters stigning totalt. Direkt från startgrind gick det på rätt hårt utför och väl inne i backen vid första varvning gick det väldigt hårt andra halvan vilket resulterade i att vi endast var ca 25 st kvar när utförskörningen startade. Tråkigt nog för bland annat mig så sänktes tempot rejält på det här varvet och inte bara en utbrytning kom iväg utan ca 50 st kunde återansluta igen.



Här var man stum



Andra gången i backen såg lite likadan ut som den första och med tungan hängandes kunde jag på nåt sätt slita mig med täten även här. I utförskörningen var vi kanske 20 st men även här kunde rejält med folk återansluta. Utbrytningen började vinna tid och de följande varven gick lite lugnare än de första. Några gånger gick tempot upp kraftigt i sista branten vilket sved härligt i kroppen vid flera tillfällen. Sista 500 meterna av backen upp mot mål var likt en folkfest. Ett Tour de France i lightversion. Jag hör folk ropar mitt namn men man lägger bara märke till ett fåtal i stridens hetta.



Folk ramlade av tävlingen allt eftersom men jag kände mig fortfarande i någorlunda kontroll. Efter 9 körda varv går det undan ordentligt framme i täten och här blir jag riktigt jävla sliten. Hamnar bland annat med Joakim Åleheim och hans lag, Patrik Moren och senare Staffan från teamet och även Darvell. Jag kan erkänna att jag lätt hade kunnat tänka mig att bevaka topp 25 vid det här skedet men gubbarna ville uppenbarligen annat! Lagtempot gick i ett för mig alldeles för hårt tempo. Att tempot var hårt fick vi även kvitto på då vi kunde ansluta till en andragrupp innehållande bland annat Stevenson, Wengelin och kanske 5 st till. Tempot gick inte direkt ner och lagtempot fortsatte i rask takt. Hann få i mig en gel på vägen ner med 5 varv kvar men tempot var fortsatt högt. Mycket pga de rutinerade herrarna i gruppen. Jag tog några förningar här och var men satt mycket på rulle då jag började bli lite krispig!



För mig mot alla odds ser vi tätgruppen framför oss strax innan varvning för 4:e sista gången. Jag är här ganska rejält otroligt trött. Nu är vi kanske 15 st i gruppen med en handfull kvar i utbrytningen framför. Jag vet inte vem det är som trycker på i slutbranten men satan vad trött jag blir. Hinner gnälla lite över min misär till Darvell innan jag väggar STENHÅRT med 4 varv kvar. Ser Argoströjorna försvinna i folkhavet och trots det mäktigaste publikstöd jag någonsin upplevt kan jag inte råda bot på min trötthet. Väl inne på mitt fjärde sista varvet cyklar jag i koma. Nisse Penton 500 meter bakom och Marcus Linder 500 meter framför. Vi bildar en tremanna grupp och kör ett vägglagtempo.

Vid varvning 3 varv kvar får jag en Gel av Hanna Nilsson och Åhus CK som ger mig lite energi. Jag släpper Penton och Linder bryter. Inte långt senare kommer en större gruppetto ikapp mig. Jag hänger med på platten men i backen är det gottnatt ytterligare en gång. Stannar i langningszonen likt ett motionslopp och sveper två av Mattias Wengelins liquids och en gel. Jag tar mig lite piggare uppför backen och publiken jobbar stenhårt för att få mig i mål. Näst sista varvet blir oerhört metalt och fysiskt ansträngande då jag är sist i tävlingen och riskerar att bli varvad! I backen upp mot sista varvet kör jag i en tunnel. Publikleden är täta och bildar en gata uppför målbacken. Jag vet inte hur många som skrek på mig men det är bland det häftigaste jag upplevt.



När jag går ut på sista varvet sprider sig en viss lättnad då jag med 5 min klarat mig kvar i loppet och nu kan inget stoppa mig från ett resultat. Väl i mål ska prisutdelningen precis starta och all möda värd!

Jag slutade tillslut som 47:a efter min kollaps efter 150 km. Som sagt inte jättegrymt resultat med tanke på vilken grupp jag körde med 5 mil tidigare men det spelar mindre roll en dag som denna.

         


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar