Stockholm 3 dagars

Helgen började på fredagen med Arlanda test track race, hade tänkt köra elitklass här men smack gillade inte den idén så jag fick köra junior istället. Kände mig stark hela loppet och attackerade rätt mycket. Bra form inget flyt kan man säga då jag missade den avgörande gruppen. Försökte sedan gå iväg igen men det blev en spurt där jag rullade in sist :-) 7:e plats.
I lördags var det dags för den finaste tävlingen i finast väder nämligen Luma GP. Trots en del brister i arrangemanget var det en mycket rolig dag. Jag fick dessutom starta elitklassen idag. Själva loppet kändes väl sådär. Kom iväg lite halvlångt ner och det gick stört fort. Tappade sjukt mycket i 180graders kurvan! Efter typ 5 varv tappade jag täten. Det kändes som om jag var sist av alla och det mesta kändes dåligt. Ont i benen hade jag också.... Tillslut kom Patrik moren och några till ikapp mig där jag kunde vila upp mig lite. Jag var framme kanske 2 ggr och drog men Patrik drog typ jämnt. Efter 40 min kom ledande Marcus Linder ikapp oss bakifrån och vi fick kliva av. Kändes värdelöst ytterligare någon minut innan jag fick veta att jag blev 20:e. Så det var ju roligare än att vara sist.
Igår avslutade vi med Falkenloppet. Juniorklass körde jag då det var cuptävling. Idag var benen bättre än igår, och jag valde att smyga med på platten och bara köra i backen när jag fick läge. Efter massvis av attacker gick den avgörande gruppen loss efter ett par varv. Jag satt såklart inte med.. Det är ofta de mest oväntade försöken som får mest lucka. Därefter började vi stötköra i klungan, även om folk åkte av i backen var vår totala fart rätt dålig. De sista varven blev vi dessutom stoppade 3 ggr när elitklungan kom ikapp oss. Lite trist tävling, men jag tycker vi har oss själva att skylla då ingen vill samarbeta när man kommer loss trots att utbrytningen hade 7 min..

Igång igen!

Förkylning och annat skit har nu släppt min kropp och slagit sig ner hos August istället..

Har nu tre raka träningsdagar bakom mig och jag planerar två till innan det blir en lugnare dag. Allt ladd är nu inställt på Sthlms-helgen om en vecka där jag kör Elitklass på Luma GP, Arlanda TTR och junior på söndagens SWE-cup lopp som är Falkenloppet.

Min årliga tidigarelagda skolavslutning fortsätter även detta år då jag slutar redan 5:e juni! Det är jag värd, eller inte tycker alla lärare...

     

DNF. DNS. DNS. sjuk...

Helgen blev rätt förstörd kan man säga. Kände redan innan fredagens Skara GP att halsen var rätt dålig, av någon anledning ville jag ändå försöka köra då tävlingen verkade så skoj på förhand. Mitt lopp varade egentligen i 5 min för sedan kände jag att kroppen var skit. Efter att jag fått släppa täten var det bara att rulla runt tills jag och några andra blev varvade så att man kunde kliva av! Det blev såklart inget deltagande resten av helgen och det var ju tråkigt att inte kunna köra det ända loppet i Sverige med något kuperad bansträckning när jag var så taggad...

Nu är det bara att se framåt och njuta av att få köra ett all out LIVI-test på torsdag. Kanske får jag köra ett helt rullpass som uppladdning?

   

5:e plats Halmstad 2-dagars

Fick äntligen känna på känslan av att benen vill cykla som jag har längtat efter någon vecka nu då formen varit käss... Tävlingen var även OBS-lopp för landslaget vilket gjorde det lite extra spännande.

Foto: Alexandra Sömskar

Prolog/backtempot: För att förklara detta drar till med en klassisk "kroppen sa ifrån" mening. För det gjorde den verkligen. Benen var skit. Släpade mig överraskande i mål på 7:e plats där.    

GP-loppet började nästan lika jobbigt för min del men slutade i 4:e plats då alla som vanligt stumnade med några varv kvar. jag började etappen med att hitta en position riktigt långt bak i fältet. Detta var mindre bra då seniorerna släppte luckor i backen som jag kräkandes försökte täppa. Den här etappen var rätt svettig då det var ca 30 grader. Jag tror såna förhållanden gynnar mig. När loppet hade pågått en stund var nästan alla avhängda och rycken i täten blev rätt enkla att ta i slutet då alla var trötta. Körde in med täten som 4:a.

Linjet var inte mycket att hurra för. Planen var att hålla mig ganska passiv de försa 5-6 milen då jag vet att mina ryck ändå inte håller måttet när alla är fräscha på den här banan. De 30 graderna var borta och regnet öste på. De sista milen provade jag några gånger i backen vilket resulterade i utbrytningar där ingen ville dra. Vår Junior/seniorklunga dundrade bara igenom etappen i samlad klunga så det blev en spurt där jag slutade 8:a. Det ända positiva med spurten var att jag kört på fälgen sista 200 meterna då jag fick punka! Tur i oturen kan man säga. Slutade 5:a i sammandraget. Hörs till helgen då det blir tävlingar i Kinnekulle bland annat. Lookin forward to it.    

      

TDH 2013

Hade väl ingen superuppladdning inför första dagen, färjan i Varberg var felbokad och det ledde då till att vi fick bila hela natten! Vi anlände till Odder kl 04.30 ungefär. Lyckades sova lite grann på mina carbonhjul under resan men var ändå sjukt trött vid starten på etapp 1 som då blev extra spännande.   

Etapp 1: 64 km linje. Jag visste att vi var många till start och så men inte att det skulle bli så sjukt fullt i startfållan redan 20 min innan. Hamnade rätt långt ner i starten typ, 162:a eller något i den stilen. Starten gick och det tog ca 2 min innan man kunde rulla iväg. När jag väl kom iväg blev det till att gasa järnet tills man kom ikapp täten eller topp 50. Allt kändes grymt kul och farten var hög, men vid 7 km fick jag punktering! Fick vänta en stund tills neutrala servicen kom fram, fick då ett nytt hjul som inte passade växeln. Tog mig runt varvet och valde att bryta direkt. Det var kanske inte det bästa beslutet jag tagit med facit i hand, men man ska komma ihåg att jag var väldigt trött så att harva runt själv 60 km hade inte gjort mig piggare direkt. Eftersom 3/4 av startfältet bröt sista dagen hamnade jag 51:a i totalen, hade kanske kommit 30-40:a om jag hade släpat mig runt på åkrarna.     

Etapp 2: GP-loppet. Nu var jag lite mera med i matchen då jag sovit och ätit en del mellan starterna. Jag var även riktigt listig och ställde upp mig i fållan tidigt då det var otroligt avgörande att stå långt fram. Men såklart så får jag gå ur fållan då vi ska lotta fram startordningen. Det tyckte jag lät rättvist, enda tills jag upptäckte att jag fått plats 186 i fållan. Se goddag då. Som tur var hade jag grymma ben den här etappen så den blev rätt rolig i alla fall. Men klungan tog liksom aldrig slut då jag skulle avancera. Hur många man än körde förbi kändes det som om det återstod 500 meter av cyklister. Efter ca 20-30 min var jag trots allt uppe vid topp 50-70. Sen blev det svårare att avancera. Jag hade ett rätt bra driv i slakmotan som halva varvet bestod av men jag lyckades alltid tappa detta i kurvorna och i utförskörningen. brukar vara snabb i kurvor när jag kör själv men det här var en annat sak.. Kände hela tävlingen att jag kunde köra om folk i backen. Men med ett varv kvar var jag nära att stryka med i en krasch som splittrade det som var kvar av startfältet. När detta hände låg jag som tur var själv i kantvinden för att avancera. Det blev dock 20 meter fram till slutet av klungan. Jag lyckades tack vare bra ben att ansluta och körde sedan in som 77:a.      

Dag 2

Etapp 3: Tempo 11,2 km. Lite kortare tempo med uppförsbacke och motvind bort och supervindar och utför hem, enkelt beskrivet. Formen från GP:t kändes tyvärr som bortblåst på uppvärmningen. Lite innan start drog jag dock i mig en alldeles för stor gel och den gav mig i alla fall kraft. Började tempot med att cykeln självväxlade, i såna lägen ska man ju ta det lugnt och "hitta rytmen igen" jag valde dock att mata järnet på tyngsta växeln och sprängde mig totalt. Kände mig långt ifrån grym bort till vändpunkten men inte helt kass ändå. kom ikapp tre st och detta gav lite extra energi. Efter vändpunkten spann man ur växlarna totalt. benen gick bara runt, ville lida mer men det gick inte. Kom in 1,38 min efter vinnaren och för det fick jag en härlig 78:e plats. 

Etapp 4: kriterium ca 50 km. Lottning av startplatser gällde tydligen inte idag. Hamnade typ på plats 173 i fållan. Tempot var stenhårt hela etappen, 42 km/h i snitt ink. ett 2 min stopp och lite väntande på målgången i U16 klassen som vi var på väg ikapp.. Etappen innehöll dessutom massa kantvind. Det här etappen var rätt fruktansvärd ibland kan jag säga. Försökte avancera men jag gled alltid tillbaka. Längre fram i klungan låg folk i en klump och vilade, här bak var det ett led i gruskanten som gällde, och hela tiden gummisnodd. Folk droppade även av med jämna mellanrum vilket gjorde mina redan igensyrade ben ännu mer ont. Trodde bakväxeln hade gått sönder i kantvinden, men jag låg redan på tyngsta växeln! Släpar mig tillslut in 6 sek bakom sista person i "klungan", var jävligt nöjd med det också.       

Såhär kan det se ut när en dansk splittrar en elit-juniorklunga i 65 km/h. Foto: CyclingPhoto.eu

Dag 3

Etapp 5: 135 km kungaetapp. Bäst resultat med sämst form kan man säga. Det var den långa distansen som gav mig placeringen för benen sög. Idag skulle jag f-n inte ligga sist! Jag ställde upp mig 30 min innan start och hamnade topp 20 i fållan. Starten gick och farten var rätt hög men bekväm och det var grymt skönt att ligga långt fram. Men... vi han bara köra 14 km så var jag tydligen sist igen! 100 pers var redan borta och bakom mig låg följebilarna. Ungefär där började helvetet från gårdagen komma tillbaka. Mina ben var rätt jävla sega så fort syran satte in idag. Jag slet som ett djur sist av alla i kantvindsbacken. Folk droppade och kraschade bort sig mest hela tiden. Och in i backen var det alltid samma sak: Täten kommer in i branten medan vi som ligger sist har utförsbacke -> Vi får bromsa ner all fart -> Täten kommer över krönet och matar på -> Det blir ett fruktansvärt vidrigt igångdrag för oss längst bak mitt i branten = ont i benen. Var liksom beredd att dö varje gång vi kom till backen. Efter ca 50 km får jag och någon till droppa i kantvinden. Som tur var så var detta ett monster som var perfekt att köra partempo med, så vi lyckades ansluta till täten igen. Detta hände minst en gång senare också. Nu var det inte många kvar av klungan och vi varvade alla andra klasser på banan idag också. Jag försökte hela tiden ta mig framåt men banan gick uteslutande på smala cykelbanor på åkrar. Det var tuffa tider. Med ca 3,5 mil kvar av loppet lägger Team Roskilde in en brutal attack i backen och då kan man redan nu lista ut hur detta kändes längst bak. Klungan splittrades i massa grupper efter backen, några som låg långt framme lyckades ansluta till tät, men jag och några bakom och framför fick då släppa på riktigt.

 Jag hamnade med en till, vi körde allt vi hade. Efter 5 km kommer vi ikapp ett ganska stort gäng på ca 10 pers, där satt Bengtsson från Sverige med. Alla såg jävligt trötta ut och jag får rätt mycket energi av detta. Jag kostar på mig att dra lite grann i gruppen. Ytterligare någon mil senare kommer vi ikapp Alex Fåglum, Immesjö och några monster-hjälpryttare från team Roskilde. Vi blir då bara några få som går runt lite halvhjärtat och alldeles för sakta. Då typ ingen vill hjälpa till blir jag lite sugen på att trycka på lite i kantvindsbacken in på sista varvet, egentligen ser jag att alla vill ta det piano och vänta på spurten. Men jag är ju inget fan av spurten så jag sket i det. Resonemang: "Jag har ju fått lida så mycket där bak så då är det inte mer än rätt att jag får cykla på lite här". Det blir lite protester där bakifrån men de verkar inte fatta att det är just det som jag vill. Att se andra plågas på ens rulle är ju roligt om man ligger först ju. 

Efter backen fortsätter vi att cykla på i ett halvdant tempo igen och nu får jag också en del hjälp från några danskar. Vi rullar in på upploppet och då ska alla såklart spurta om mig. Kalle Immelsjö tog spurten i vårt gäng och blev 30:a jag blev 46:a. Bara 63 av 187 st fullföljde de 135 kilometerna.   

Kan tillsist säga att detta var en enormt lärorik och rolig helg! Krampen har jag dessutom lagt på hyllan tills vidare. 

Ner till Danmark

Allt är nu färdigpackat och 11.34 lämnar jag och Preben Larsen Falun för Tour de Himmelfart som även är OBS-lopp för svenska landslaget.

Det kommer bli fem etapper på tre dagar och det är 187 st anmälda i H-junior. Kan väl redan nu avslöja att snittet blir högt då det bland annat är ett 15 tal monsterdanskar med, och då menar jag verkligen monster. Även om de andra svenskarna konkurrerar med mig om landslagsplatserna nu i vår så hoppas jag verkligen att vi kan köra starkt där nere och visa att vi trots små startfält kan köra snabbt. Själv så gör jag premiär utomlands så jag har inte jättehöga förväntningar, speciellt med tanke på banprofilerna. Banorna är lite småkuperade med en del fält där det kan blåsa, så där lär jag få bita i. Annars hoppas jag kunna få till ett bra tempolopp på fredag.

Återkommer efter helgen!    

Här är några bilder från gårdagens Dalaserien tagna av: Lina

Bilden ljuger.  

Hammarö 3-dagars 2013

Det har varit en kul helg som rent resultatmässigt började bra nådde sin topp någonstans på mitten för att sen avsluta med ett bottennapp. Formen påverkade liksom inte resultaten under masstarterna. Benen var helt okej hela helgen och speciellt på lördagsmorgonen då jag dammade till med ett för mig kanontempo. Är numera en tempo-get. Det känns framför allt som om förbättringarna är mentala, och utväxlingen räckte inte riktigt till stora delar av loppet = bra.

Då det bara var 30 sek startmellanrum gick jag ut rätt jävla hårt och försökte hålla monstren bakom mig så länge som möjligt i alla fall. I normala fall brukar jag ju bli ikappåkt av ett par personer. Förstod väl ganska snabbt att det skulle räcka en bit i resultaten då jag kunde ligga på tyngsta större delen av loppet, men man vet ju aldrig. Med 3-4 km kvar kommer Lucas Eriksson ikapp och förbi. Men det här loppet slutade inte riktigt som andra tempolopp, för jag hade inga problem alls att hålla Lucas tempo. Jag la mig därför 5 meter brevid och 10 meter bakom. När det bara återstod 1-2 km kändes det som om jag hade mer att ge, så den enda utvägen var då att trissa upp tempot. jag stöter mig med andra ord förbi Lucas som just kört ikapp mig. Och när jag kör om honom kontrar han :-). Win-win. hans tempo höjs och jag kan nu kräma ur det sista obehindrat då lucas ligger 20 meter före. På upploppet kommer vi ikapp 2 st till! Det blir någon konstig tempo-klungspurt på upploppet... Snitt 43,2 km/h på 17,2 km. hade blivit 17:e i elit. Detta räckte bara till 6:e i juniorklassen, men tiderna var ganska tighta så det är helt ok för mig. längtar nu efter tyngre växlar med högre farter! 

Jag presterade ett liknade resultat på prologen dagen innan, blev 7:a där. Inte mycket att säga om det förutom att jag tog ut mig TOTALT. Mycket nöjd med det. 

GP:t på lördag kväll var väl ingen höjdare enligt mig. Låg puls med massa stopp och start med en så kallad: Klippigång-spurt som resulterade i att jag som vanligt kom typ sist i klungan med stängd mun. 

Linjeloppet: Eftersom GP:t gav bonussekunder halkade jag ner en placering till 7:e inför avslutningen. Loppet börjar som vanligt med att Falköping kör P15-16 ryck i starten följt av rull i 20km/h. Jag har ingen aning om hur många såna ryck det var, men det kändes som typ 30 st. När vi kört halva distansen (50km) Var det bara topp 7 kvar i täten. Eftersom jag då överlevt min kris (som brukar vara när alla är pigga) satt jag med rätt lugnt. Körde några "ryck" själv också men mina galna tempoökningar var inte så svåra att gå med i då alla kom in på rulle direkt. Det är sen kaoset börjar. Helt plötsligt kommer Lucas och en Norsk iväg, ingen vill ta ansvar. Farten dör, och då menar jag verkligen det. Vi rullar i 15 km/h i typ 20 km! De får såklart en jäkla lucka och helt plötsligt vill ingen vinna. Inte ens Marius som ligger 1:a gör något utan låter sin ledartröja fara åt helvete åt sin hjälpryttare. Tillslut går Preben, Hampus och jag upp och rullar lite snabbare för att vi ska komma framåt, typ. När vi legat och slöat i 20 km kommer alla avhängda ikapp och vi bildar en klunga igen... Hampus får bryta med kramp och attackerna börjar igen. Av någon dum jävla anledning ligger jag väldigt långt bak vid ett tillfälle. Någon damelit tre cyklar fram släpper 10 meter och då jag ser det viker hon av åt mitt håll! Detta skedde vid en refug dessutom. Efter att jag flippat ut på mig själv lite och sick-sackat mig fram till täten lägger jag i tyngsta och kör jag allt jag har. Efter några minuter är jag bara 10 meter ifrån de 6 i täten. Jag slappnar då av lite för mycket, för då är det tydligen någon som stöter där framme. Luckan blir 20 meter. Jag ber då om draghjälp men de fyra som är kvar bakom har inte jättemycket att dra med. Efter ytterligare 5 min är jag helt själv mellan klungorna. Där framme är lagtempot i full gång och inte fan stannar det av heller. Första varvet håller jag helt okej fart men in på sista faller allt och jag väggar  själv någonstans ute på det blåsiga varvet. Blir 8:a. Gissar att det blev min totalplacering också. 

Konstigt nog är jag rätt nöjd när jag går i mål. Vet inte exakt varför men att få köra sig helt trött utan att krampen slår till på tävlingarna är himmelen. Formen var bra och vädret var fint. Resultat är inte allt. :)

För er som är i behov av antikramp-tips, ska jag nu förklara hur mina rutiner inför detta lopp såg ut. För de var jäkligt omfattande: 

# Stretching 1 min på varje benmuskel varje kväll. (mindre viktigt)

# 240 g magnesium (två tuggtabletter) precis innan start. (viktigt)

# Sportdryck i ALLA flaskor, ink uppvärmningsflaskan. (viktigt)

# En Resorb-tablett i ena tävlingsflaskan.

# 1,25 L (förh. stor mängd) sportdryck/resorb vatten under tävling. Börja dricka tidigt och allt ska vara slut inför sista 20 km.

# Inte dricka FÖR mycket dagarna/kvällen innan, lagom är bäst.

Blev rätt långt detta.. Men vänta bara tills bilderna kommer.