Sista chansen och SWE-cup final i Västerås.

I med detta är den svenska LVG säsongen i princip slut. Mycket märkligt kan tyckas och det är det också. Speciellt då vi hade 25 grader och sol idag!

Vi börjar med lördag som innehöll ett klassiskt GP i Ramnäs (Sista Chansen). Hade verkligen kanonform idag och det är jävligt trist när resultatet blir så kasst. Men det var helt självförvållat som tur var. Sista 2-3 varven var jag typ tvungen att krypa runt banan. Gick in i GP-väggen totalt. Men innan detta lekte livet i de biffiga benen jag har. Kunde kontra och rycka lite som jag ville, och det har jag inte kunnat gjort tidigare i elitklassen bortsett från min back-attack i Svanesund.

Nu till söndag. 153 km platt SWE-cup avslutning var det som gällde. Hade lite dåliga vibbar kvar från Svnesundslakten förra helgen men idag gick det fan bra! Kände mig stark hela jäkla loppet och hade inte det minsta kramp trots 25 grader och gassande sol. Det ska tilläggas av snittet var 44,5 km/h första 10 milen så det flöt på fint.

Direkt i starten var jag uppe och flängde lite. Anslöt till en utbrytning på ca 10 gubbar efter 5 km tack vare Bertilsson, jesper johansson (falköping). Vi fick liten lucka bak till klungan. Tyvärr gick det ihop ganska omgående och jag var lite väl sen med att haka på den nya gruppen på ca 13 som nu stack iväg. Blev nån km solo här mellan klungorna... När jag tillslut gav upp la jag mig i klungan och chillade.

Efter 3-4 mil hade vi hämtat in utbrytningen. Därefter körde vi "High chaparal" i ca 30 km. Det var grymt kul. Attack på attack och massa kontringar hela tiden. Några av de hundratals konstellationer som han bildas satt jag med i. Det blev aldrig några speciellt långa utbrytningar men man hann bli trött endå.

I slutet av lekstugan bildades den avgörande utbrytningen på 14 st. De sista 6-7 milen av loppet gick rätt lugnt och det märktes på klungan att lekstugan hade tagit ut sin rätt. Många fick kramp och verkade slitna.

När det bara återstod 8 km blev vi stoppade då tätgrupperna hade fått 2 min lucka och hade redan kört ett lillvarv. När vi sen rullade igång igen fick ingen bomba något då vi inte ville komma ikapp täten och skoja till det. Detta var ganska trist då jag planerade att lägga in ett gäng sinneslösa attacker ungefär här.

Inför spurten som vi som tur var fick köra så valde jag att gå fram i vinden med 2 km kvar. Detta för att jag inte ville ligga för långt bak och trassla. jag är ingen person som trycker mig fram mitt i klungan direkt.

Med 1 km börjar det gå upp för mig vad det är jag fan pysslar med. Jag hamnar bredvid Team Unaas cycling pb bliz uppdragningståg med Pölder i spetsen. Det sjuka är att ingen annan verkar vara intresserad av att passera mig. Jag fattar ett snabbt beslut att jag av nån anledning vill vara först in i sista sväng! Head to head med Pölder dundrar den segaste personen i hela landet in på upploppet. Vad tror ni jag gör? Inte fan pressar jag mig in på något fint hjul. Nej, jag drar igång hela skiten! :-) Hela Unaas + klungan hamnar på mitt hjul i en fin linje. Ett liiiiiiitet ögonblick leker jag att jag ska hålla undan men såklart dundrar hela tåget om mig. Jag blir tillsist 12:a i klungspurten(!) och 26:a totalt. 44,3 km/h blev det för vinnaren.

Vet inte vad fan jag hade där framme att göra i slutet men kul var det! :-)