Sidor

fredag 20 september 2013

Fastan avbruten!

Jag skrev igår att näsan ingenting kan knäcka mitt psyke när det handlar om uthållighet. Det kanske stämmer också, men igår hände något som fick mig att ge upp matchen.

Inte många timmar efter jag skrev gårdagens inlägg kände jag att gränsen var nådd. Som jag skrev var min kropp i MYCKET dåligt skick efter 72h utan riktig mat. Det värsta av allt var blodtrycksfallen som förekom vid VARJE resning. Det spelade ingen roll om jag tog det lugnt när jag reste mig. Detta blev värre och värre på mycket kort tid från det att jag kom hem till Äppelbo. Jag mådde okej då jag låg eller satt helt stilla men allt annat kändes som tortyr.  

Kl 20.00 igår kväll skulle jag släpa mig upp från soffan (där jag spenderade all tid igår) för att gå in på toaletten och dricka vatten som hjälp mot den sprängande huvudverken jag hade upplevt sedan igår eftermiddag. 20 sek efter att jag rest mig får jag en känsla av att nåt inte är riktigt bra. Det börjar med att jag får känslan av att mitt huvud håller på att sprängas. Allt blir suddigt. Jag går ned på knä i badrummet och försöker att hålla balansen då det känns som om hela jorden snurrar. Det börjar sticka kraftigt i båda ben och armar. Något ögonblick senare förlorar jag synen. Jag öppnar ögonen till max men ser fortfarande absolut ingenting. Efter ca 5-7 sek panik återfår jag synen. Och jag lyckas missa att slå huvudet i stengolvet tack vare att jag gått ner på knä. Ganska omskakad tar jag 1 min efteråt beslutet att avbryta. Det var en av mina lättare beslut jag tagit.

Jag vet inte varför jag drabbades av dessa symtom. Jag har läst om flera personer som fastat betydligt längre än vad jag klarade av som dessutom påstått att de har mått hyggligt hela tiden. Det kan hända att vissa klarar extrem näringsbrist bättre än andra. Jag har däremot inte läst om några blodtrycksfall hos fastande människor. Det kan ju bero på något av följande:

a) Jag som individ får svårare symtom än andra vid fasta pga. nånting...
b) De som påstår sig "fasta" äter någon typ av lågkalorisoppa som innehåller tillräckligt med näringsämnen för att man ska slippa t.ex. blodtrycksfall och kunna klara sig längre.
c) Alla fastande personer jag läst om har fuskat med fastan.

Jag kan inte tänka mig att c) skulle stämma i det här fallet men uppriktigt sagt vet jag inte vad detta beror på. Men det ska jag kolla upp! Om någon som läser här vet vad detta beror på får man gärna lämna en kommentar här nere.

När jag väl började äta igår var jag tvungen att ta det lite lugnt för att inte chocka kroppen (matsmältningen) allt för mycket. Allt har som tur var gått bra och det slog mig hur fort blodtrycksfallen försvann efter att jag börjat äta. Det tog max nån timme. Känslan av att vara väggad försvann även den bara några timmar efter första tuggan. Det första jag åt var lite tomatsoppa med fjärilsmakoroner. Och JA det var väl helt okej smak på det! Löjligt gott var det. I dagsläget är detta inget jag kommer göra om men jag ångrar inte att jag gjorde det. Jag tror det kan vara nyttigt att lära sig hur din kropp reagerar och hur det är att inte få äta. Om miljoner människor i detta nu upplever det jag upplevde de sista fastetimmarna igår kväll tycker jag väldigt synd om dessa. Och en tydlig sak jag har lärt mig är att det inte är hungern som är det värsta för hungern ljuger!

De timmarna jag mådde sämst pga. hungern var timmarna efter det att jag hoppat över min första frukost. Med andra ord var mitt energiförråd ganska fullt vid det tillfället. Även 48 h efter att jag fått den känslan fungerade jag någorlunda.

Nu ska jag äta FRUKOST!

Tack för att ni följt mina dagar här på hemsidan. Jag har parallellt med bloggen även fört lite mer konkreta anteckningar på ett word-dokument. Om det är någon som är intresserad av att prova på detta som vill veta mer om hur jag upplevde dagarna och vill ha lite mer ingående info är det fritt fram att höra av sig till mig på min mail eller lämna en kommentar.        

Ciao!    



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar