Nästan överallt kan man läsa om hur alla hatar Lance Armstrong. Det är liksom så man ska tycka... "han är en hemsk människa" "Han har ingen moral..." bla bla bla Precis så tyckte jag också tills jag kom på att jag i själva verket inte kände något hat alls. Varför ska jag känna hat mot någon som har stora psykiska aggressions problem och har fuskat i ett spel, precis på samma sätt som alla andra han tävlade mot? Jag är självklart emot all doping och jag ser själv inte nöjet med att höja mitt syreupptag från en säng. Men han kommer ju ändå drabbas hårdare än någon annan idrottare någonsin gjort resten av livet.
Och en till grej, vem fan är arg på Jan Ullrich då? han har dopat sig till fem 2:a platser och en Tour-vinnst och ingen bryr sig om det. Sånt här tyder ju på att folk inte verkar bry sig ett skit om själva moralen utan mer om att trycka ner de som sticker upp för att det känns "bra" eller att de själva framstår som bättre människor. Och alla de som påstår att Oprah var värdelös i intervjun kan jag säga att hon var bättre än vad någon annan SVT-sport reporter någonsin kommer att bli på cykel.
Den enda personen jag verkligen hatar just nu är den första idioten som vann EPO-dopad och på så sätt "tvingade" fram fler och fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar